Konsten att njuta

Mitt nyårslöfte var att ”njuta” mer av livet. Jaha hur gör man det då? När vet man att man verkligen njuter och inte bara tänker att nu tusan ska jag vara glad och njuta.

Som jag tidigare skrivit om så har början av det här året varit rätt hetsig. Jag har trampat runt i mitt ekorrhjul som består av att kötta mellan butiksjobb, ateljén och träning. Det är inte för än senaste veckan jag har stannat upp och insett att det här är ju inte att njuta. Jag säger inte att jag bara ska lalla runt och glida igenom livet. Nej, för mig är att njuta att göra saker jag älskar. Jag älskar att jobba på ateljén och jag älskar att satsa på orientering med allt vad det innebär.

För några veckor sedan fick jag chansen att gå på idrottsgalan tillsammans med min grymma vän Tove som var nominerad till Jerringpriset och årets kvinnliga idrottare. Med hjälp av Sara styrde vi upp en urballad frilla på Tove som skulle likna ett fågelbo i silver blandat med kvistar från skogen. Tanken var att hon skulle se ut som en skogsgudinna. Det vart riktigt lyckat och Tove bar upp mina smycken med bravur. Även vår landslagsledare Håkan var nominerad, till årets tränare. Han lånade en av mina silverflugor och bar verkligen upp den med stil.

Direkt från glamouren hoppade jag ned i träningsväskan och rullade iväg med landslaget till Playitas. Oj vilken resa vi hade. Många timmar träning men samtidigt så många timmar njutning. Att få stänga av omvärlden, umgås med grymma människor som har samma intresse som en själv och bara njuta av solen och perfekta möjligheter för träning. Under dessa dagar insåg jag att jag inte kunde åka tillbaka och trampa runt i de där ekorrhjulet igen. Vem ska tacka mig för att jag stressade ihjäl mig? Inte en jävel!

Så nu när jag är hemma igen och fylld av energi så tänkte jag ta tag i mitt liv. Jag är supertaggad på träning och att jobba med silver i ateljén. Sedan måste man ju överleva också, så lite jobb vid sidan ska jag såklart ta. Dock är nu tanken att det inte ska ta över, jag måste våga säga nej och andas lite där emellan. Sedan när tävlingarna drar igång blir det 100% fokus på orientering och njuta av att åka på resor med grymma människor.

Jag vill avsluta med att tacka mina härliga roomiesar på resan, Lina och Helena, vilka klippor alltså! Ni och resten av landslaget har verkligen fått mig att hålla mitt nyårslöfte, NJUTA av livet! Fasen va kul vi har tillsammans!

Här kommer lite bilder från idrottsgalan tagna av Stina Loman:

DSC_2117
DSC_2143 DSC_2140

 

 

Karro_Tove

Karro_2Karro_3

Karro_Tove_2

 

 

 

Hallelujah

Puuh, nu kan jag andas igen. Jag är tillbaka på ateljén och det känns helt galet skönt. Har blivit lite väl mycket jobb i butik senaste tiden. Igår kände jag mig som en djupt troende som klev in i kyrkan och fick en uppenbarelse. HALLELUJAH! I’m back in business:D

Vi börjar med utställningen, TACK igen till alla som kom och förgyllde våran helg ute i Järla sjö. Det var spännande att prova ställa ut på ett nytt ställe med nya utrymmen. Tavlorna och mässingskulpturerna fick komma fram och korpuset fick mer plats. Jag tror dock vi kommer ha nästa utställning på ateljén eftersom det är så mycket jobb med transport och flytt av grejer. Men hur som helst så måste man våga prova för att veta.

Efter utställningen åkte jag och min pojkvän till Malaysia, vilket var helt underbart och så behövligt. Det vart rätt mycket träning där borta men vi hann ändå med så mycket äventyr och upplevelser. Jag tror det var bästa resan jag varit på faktiskt.

Efter 10 dagar njutning har det varit fullt ös medvetslös. Jobba och träna har fyllt upp julen, hann knappt fatta att det faktiskt var jul. Men nu är jag som sagt tillbaka på ateljén och kommer bara hoppa in extra i butiken. Jag är peppad på att fatta stenar och skapa i silver. Det ska också bli sjukt kul att åka på träningsläger och känna att orienteringssäsongen börjar närma sig lite smått.

Mitt nyårslöfte var att börja njuta lite mer av mina upplevelser och i vardagen. Jag kan inte påstå att jag gjort det än så länge men nu tusan ska det bli ändring på steken. Dags att ta tag i mitt nya grymma, spännande liv!

langkawi

NU KÖR VI!!!

_MG_0380

Alla förberedelser är äntligen klara. Smyckena är klara, silvret är putsat, priser på plats, provdockor är köpta, tilltugg och dricka finns. Nu ska bara montrar skruvas och tavlor på plats sedan är vi redo för utställning. Jag är superpeppad och hoppas verkligen att ni också är det:D

 

Här är en liten uppdatering om vad som händer i mitt liv. Imorgon är det dags för mig att göra fystester hos Filiph på GIH, det blir sista tuffa passet innan utställningen. Sedan ska jag och farfar förbereda det sista inför utställningen och på kvällen är det julbord med hantverksföreningen där jag ska ta emot ett stipendium.

Sedan smäller det som sagt på lördag och söndag, då är det 100% ”utställningsmood”. På måndag tar jag pick och pack och sätter mig på ett flyg till Malaysia med min kära pojkvän. Otroligt skönt! Vi kommer tillbaka den 16:e december och då är det full rulle med Stadium jobb hela julen. Sedan smäller jag såklart in en jädra massa träning där emellan. Wihoooo va pepp jag är på december, let’s do this shit:D

Ser fram emot att träffa er i helgen:)
Som sagt så är det öppet lördag och söndag kl: 10-18. Adress: Järlasjöbrinken 8.

Balla grejer

Ibland funderar jag på vad tusan jag pysslar med egentligen. Varför väljer jag ett svinsvårt yrke att överleva på så jag blir tvungen att jobba extra och inte träffa en kotte i vardagen. Varför väljer jag fattigaste sporten i världen och sliter som ett djur på alla träningspass.

Ja, ibland undrar jag varför man är så jäkla korkad. Sedan kommer jag nästan alltid på mig själv hur löjlig jag är som sitter och tycker synd om mig själv. Folk sliter ärslet av sig för jobb som de inte ens tycker är roliga. Pengar kanske rullar in, men hur kul har de under vägen då? Ja de kanske kan göra massa roliga saker av sina pengar. Eller så har de inte ens tid att göra nått kul för de sliter på jobbet dag och natt. Jag må slita men har i alla fall jäkligt kul på vägen. I stort sett lever jag ju min dröm, om man glömmer de där med att man skulle vara känd smed och kunna köpa hur mycket material man vill och slippa oroa sig för att ha råd med hyran. Då är ändå mitt liv en fet jävla dröm. Så klaga bäst man vill men folk har de fasen bra mycket värre.

Som sagt så får jag göra en jädra massa ”balla” grejer i mitt liv. Det kan vara allt från att härja runt i världens alla skogar och springa mig skit trött. Till att smida världens ballaste ring. Om ni känner att ni är sugna på att smyga in i min lite knäppa, flummiga eller jäkligt ”balla” värld så har ni chansen i december. Kom på min och farfars utställning så får ni ju se helt galet ”balla” grejer. Typ som den här ringen som jag gjorde klart idag:D

ringkarro

Då ses vi den 3-4/12 i Järla Sjö! Tjoheej på er.

Full rulle

Det rullar på ordentligt här. Vinterträningen är igång, jag förbereder allt inför utställningen, övar på stenfattningar och jobbar på Stadium. Ja man får inte mycket tid över men man är i alla fall produktiv.

Äntligen har jag vågat gå på Pavé fattning. Efter några veckor av rädsla, för att hoppa på den svåraste fattningen jag kan tänka mig, så var det dags att börja nöta. Ja, svårt var det. Här sitter stenarna väldigt tätt och sitter fast med små kulor jag rullar upp av silvret. Man börjar som vanligt med att borra hål för stenen med spiralborr och kulfräs. Sedan är det den svåra biten med att få materialet att komma upp som en ostskiva du sedan rullar till en boll. För att du ska ha material att ta av måste du dra upp det innan du borrar ut hålet för nästa sten. När stenarna äntligen sitter på plats så ska de först tas bort överflödigt material och rivas kanter med vänster och högerslipade sticklar. Nu gäller det att kulorna inte åker bort när du river kanterna. Hjälp!!! Galet svårt att få det att se bra ut utan att riva repor i resten av ringen. Krävs så sjukt mycket träningen för att de här ska bli bra.

Hur som helst så rullar det väl på ganska bra här. Jag hoppas verkligen att många kommer på vår utställning i december, har ju galet mycket roliga smycken att visa er. Om jag inte redan sagt det så boka in 3-4/12 nu med en gång.

Puss och kram

fadenpave

 

Silverkonst i Järla Sjö

Då har inbjudningarna kommit!
Dags att boka in 3-4/12
Kl: 10.00-18.00
Plats: Järlasjöbrinken 8, Nacka

silverkonst1 silverkonst2

Förra veckan var min grymma vän Elin Sundqvist här på ateljén och fotade lite åt mig och farfar. Här kommer lite fler bilder hon tagit på våra grejer.

 

3-4/12 smäller det

Idag känner jag mig lite glammig. Det kan bero på att jag drog på mig finkappan i morse, eller så beror det på min nya skapelse. Jag har precis gjort klart en ny ring till min kollektion och när jag bär den får jag en känsla av att folk borde kalla mig Queen-Ohlsson;) Trenden genom hela min kollektion är att den ska dra en tillbaka i tiden. Jag vill att det ska kännas som att du grävt runt med spaden i din trädgård och plötsligt dyker dessa guldklimpar upp som varit gömda i flera hundra år.

Jag tog en liten paus i kanalfattandet och gick på en sargfattning i guld. Det var några veckor sedan jag gjorde en guldfattning och jag blir alltid lika förvånad över hur hårt materialet är. Förmodligen beror det på att jag är en inbiten Silversmed. Hur som helst är det bra att fortsätta öva på alla de olika fattningarna även fast jag tycker att jag kan vissa av dem ganska bra. Den här gången knölade de lite och jag blev tvungen att skicka den första fattningen och börja om. Vissa kanske hade gråtit över materialet men farfar har ju lärt mig att det är meningslöst. Det går inte att skapa vackra saker om du inte vågar misslyckas eller är rädd för materialet.

img_9392
Nu kan du skriva upp 3-4/12 i din kalender, den helgen är det dags för farfar och mig att visa upp våra nya skapelser. Denna gången kommer vi att ha utställning i Sjökrogen vid Järla Sjö. Se nu till att ni inte missar detta, jag kan garantera att ni inte kommer bli besvikna! Mer information kommer inom kort:)

Work mode

Hej, hej, hallå vänner!
Hoppas ni håller humöret uppe i höstmörkret. Själv har jag vart lite less på de mesta. Orienterings säsongen är över och det är dags att gå in i ”work mode”. Jag har precis fått ett nytt jobb på Stadium i Nacka Forum, vilket känns spännande. I vinter blir det att kombinera silversmidet med butiksjobb och vinterträning. Jag vet att det blir tufft och man inte har mycket tid över till annat men jag har gjort det förut och kan göra det igen.

Efter sista tävlingarna i helgen gick luften lite ur mig, säsongen har inte blivit riktigt så bra som jag hoppats och det känns som att jag nästan behöver byta ut varenda kroppsdel för att bli tillräckligt bra nästa år. I måndags hade jag en utvädring med mina tränare Johan och Erik. Efter det kände jag mig ändå lite mer taggad på att kämpa vidare och kötta igång med vinterträningen. Hur som helst så blir det några veckor med jobb på verkstaden och på Stadium nu innan träningen drar igång på riktigt.

På verkstaden sliter jag vidare med kanalfattning och pave. Det är supersvårt och man blir ”tokig” varje gång stenarna går rakt igenom eller hamnar snett. Med kanalfattningen tycker jag det svåraste momentet är att inte såga hålet för stort och få kanalen att bli perfekt djup så att stenarna sitter som en smäck. Jag fick också ett uppdrag av min kusin, att göra ett par manschettknappar till hennes pojkvän. Eftersom han pluggar juridik så tyckte jag det passade bra med en lagbok och en klubba i guld ovanpå.

Keep on fighting!

 

img_9319

 

 

 

 

 

 

 

 

img_9313

You’re not dancing on your own

Livet går upp och ned som en berg- och dalbana. Ibland är man på toppen av berget och känner sig oförstörbar, för att sedan sekunden efter halka och trilla ned i den djupaste av dalar. De senaste veckorna har jag känt på allt från den där sköna vinden uppe på bergstoppen till kylan nere på havsbotten.
Hur pissigt livet än kan kännas så vet man ju att du kommer klättra upp på den där toppen igen. Förmodligen halkar du åter ned men på något sätt ingår det. Allt är en jäkla kamp om vem som orkar kämpa mest. Hur som helst så tänker jag kämpa, jag tänker kämpa för att överleva som Silversmed och jag tänker kämpa för att nå världstoppen som orienterare.

Om jag ska bjuda på några goda silverbitar så kommer en lite förhandsvisning på ett verk jag ska visa upp på onsdag. Till minne av min morfar har jag gjort en ljusstake i silver. I många år bad han mig göra en ljusstake till mormor men jag lyckades aldrig få ärslet ur vagnen och skapa en. För mig står morfar för att våga! Våga ta för sig, våga ta plats och våga var dig själv. Han tyckte även om musik och därför är ljusstaken inspirerad av en grammofon. När mormor nu tänder ljuset vet hon att morfar är med henne. Du dansar inte ensam!

img_9201

Istappar och safirer

I veckan har jag jobbat vidare med fyrkantiga fattningar. Jag har gjort två nya ringar där jag fattade in safirer i mitten. En av ringarna har en organisk form och guldfattning runt safiren, den andra är mer strikt och rak med en fyrkantig safir i mitten.

_mg_0634
Foto: Elin Sundqvist

_mg_0641
Foto: Elin Sundqvist

Jag har även jobbat vidare med mitt lilla experiment, att få ett örhänge och halsband att växa ihop till ett smycke. Det är en slinga som kringlar sig från halsen, runt nacken och växer upp runt örat. Här har jag fattat in topaser och pärlor. Smycket är inspirerat av vattendroppar och istappar. Du ska känna dig som en ”isdrottning” när du bär det.

halsbandimg_9061-1

Igår var min proffsfotograf Elin på besök i verkstaden, så snart kommer lite nya fräscha bilder till hemsidan.